monsieur mademoiselle
jag har vant mig vid sånt jag inte borde.
Vissa förstör, om det så inte är jag själv, fast det gör inget.
Självkänslan ligger gömd under sängen någonstans.
Jag har lust att berätta exakt inpå varje millimeter hur jag känner just nu, faaaaaaast ja, precis. Jag är ju inte så bra på det där. och man vill ju kanske inte att varenda jävel ska läsa. Fast å andra sidan så vore det bara så jävla gött att känslomässigt vräka ur sig allt och inget. Bara skriva. Fast jag måste plugga, vilket jag nog inte kommer göra ändå, utan jag kommer att sitta på mitt golv, lyssna på fleetfoxes och måla tills klockan är 4 och man inte alls känner någon lust att gå och lägga sig, för man ska snart upp ändå.
Puss