Saknaden. Ni vet när man hör en gammal låt man brukade lyssna på, eller känner en doft som påminner om en plats, tid eller person. Det är den saknaden. Längtan till något som aldrig mer kommer att infinna sig. Sådant som etsat sig fast. Jag kommer så väl ihåg samtal med människor som gjort intryck, känslan av blickar som sagt så mycket. Känslorna. Jag är beroende av dem. Det är när jag tänker tillbaka på allt avklarat och ogjort som jag får en klump i magen. och jag blir rörd när jag tänker på hur bra jag egentligen har det. Att jag har en skara vänner som jag vet alltid finns här och en familj som alltid stöttar. att jag har en hel framtid framför mig. Det känns skrämmande och tillfredsställande på samma gång, eftersom jag vet att inget är för alltid. stanna upp och tänka.